Det första och sista jag ser på dagen...

På väggen mittemot sängen, har vi länge haft en önskan att hänga något, men vi har inte riktigt kommit på vad. Nu, dryga 1½ år efter inflyttning, har vi hittat vad vi båda kände var helt rätt. Från nu, somnar vi, och vaknar vi, med blicken på våra fina barn. Jag har mannen i huset att tacka för att alla ramarna kom på plats, efter att jag hade nålat upp papplappar i samma storlek, för att se hur jag ville ha alla ramarna.

Sammanfattningsvis, jag är så nöjd med resultatet!
Jag har inte pysslat så mycket sedan tröjan blev klar, men några bakelser har jag virkat i rosa nyanser, då de tagit slut för mig. De två nedersta på bilden är något mindre än de övre, då jag virkade slut på garnerna. Det fick räcka så långt det räckte. Båda storlekarna tycker jag gör sig bra som bakelser.