Jag har tidigare sett sydda plastpåsar, som påsarna i affären, fast i tyg och tänkt att det borde man ju göra. Varför ska man köpa nya plastpåsar i affären, som ändå bara går sönder? Men det är ju en tröskel som man måste över för att gå från tanke till handling. Så såg jag att Ia Nyckelpiga hade sytt tygpåsar. Då tänkte jag igen att man borde verkligen sy egna. Sedan lade Solfjäder upp en beskrivning på hur man kan göra. Då fanns inte hindret kvar att själv behöva tänka ut hur man ska sy påsen. Jag klippte då till bitarna som behövdes, nålade ihop, och ikväll plockade jag även fram symaskinen.
Jag är lite osäker på om allt blev riktigt rätt med handtagen, men funktionen finns ju där även om det skulle blivit något fel. När jag kollade en gång till på IA Nyckelpigas påsar, såg jag att hennes inte var fodrade, och om tyget bara är någorlunda starkt, så behöver man ju inte fodra påsen heller. Det är ju ändå bara en påse, och tusen gånger snyggare och mer hållbar än plastpåsen från affären, så den behöver ju inte vara fodrad med tyg.
Tygpåsen får testas nu i veckan, så får jag se vad jag tycker om den och vad som eventuellt borde ändras på innan jag syr fler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar